Dakota 1966

 

Renovering av Puch Dakota - 1966
Denna moped renoveras med ambitionen att den någon gång i framtiden skall bli lika fin som när den var ny.





Inköp

Då mopeden köptes var den inte i bra skick, men den var i stort sett komplett. Den har de för årsmodellen riktiga stötdämparna, fenderskirtsen, framlampan, luftburken, tanken med mera. 



Tyvärr var denna moped rostig i skärmslutet vilket kan vara svårt att laga om man inte är en duktig svetsare. Lyckligtvis hittades en NOS bakskärm vilket underlättade arbetet betydligt.

   Här kommer lite fler bilder på mopeden innan renoveringen började:


Rostig men nästan obucklad tank.


Motorn var mycket smutsig och saknade cylinder.


Här saknas yttre fläktkåpa, fläktgaller och klädplåt.


Projektets största bekymmer.


Demontering

Ramen var riktigt smutsig och rostig i bakänden, för att få rent den spolades den med högtryck, tvättades med avfettning och lades slutligen i en stor industritvätt. Motorfästet och främre delen av ramen visade sig vara i utmärkt skick, bakskärmen var som sagt genomrostig.


Smutsig:


Ren:


Svingaxeln satt så enormt hårt på ramen att en hydraulpress behövdes för att få ut den, när den tillslut lossnade var den helt snustorr men inte särskilt rostig. Svingen glasblästrades och grundlackerades sedan direkt.


För att få gummidetaljerna på mopeden fina skrapades de först rena från smuts, därefter smörjdes dem med silikonspray och sedan fick de ligga och dra sig. Ibland har gummit hårdnat men på vissa mopeder är det fortfarande mjukt och fint.


 

Motorn fick sig en grovrengöring innan demontering.


Det börjar arta sig:


Detta får räcka:


Under magneten såg det ganska bra ut, inga direkta fel på tändningsplattan men det var smutsigt.


En rolig detalj som bara fanns på Dakotorna 1966 är filtringen på den inre svånghjulskåpan. Det behövs en speciell fläkt för att passa modeller med filtring.
 
Bakom kick/kopplingskåpan såg det ut såhär.

Delarna som lossats lades i ett avfettningsbad där de fick ligga innan de skrubbades med tandborste och torkades av, för att förvara dem kan man lägga dem i en plastpåse och spruta i någon typ av rostskyddsmedel.


Växellådan såg fin ut.


Eftersom mopeden stått utan cylinder ett tag var vevhuset smutsigt och svart.


Motorkåporna var i mestadels bra skick. I ena motorblocket satt det två avbrutna skruvar vilket ställde till lite problem. Den ena borrades ur och ersattes med en helicoil insatsgänga men runt den andra fanns det inte tillräckligt med gods för att göra likadant. Otroligt nog kunde skruven borras bort utan att gängorna fördärvades.
   Den inre svänghjulskåpan hade spruckit, väldigt vanligt att det händer vid kedjehopp. De tidigaste årsmodellerna hade dessutom en skörare variant än de senare. Yttre svänghjulskåpa, fläktgaller och klädplåt saknades.


 
För att få bort de värsta slagmärkena glasblästrades kåporna försiktigt, blästern tog även bort all smuts som fanns kvar.

Därefter användes våtslippapper 240 till 1200. De flesta kåporna var i bra skick och då användes endast 800 och uppåt. Några slagmärken var så stora att de inte ens försvann med 240 papper, de lämnades eftersom det syns så tydligt om man slipat väldigt mycket på delarna eftersom kanter och profiler försvinner. Här är en bild på kopplingskåpan slipad med 1200 papper.

Slutligen polerades kåpan i två steg, först med Schmidts polermedel Ultrapol 76 och en lappolerskiva, sedan med Schmidts G-300 A och en mjuk bomullsskiva. Poleringen gjordes med en borrmaskin och en böjlig axel som fästs i borrmaskinens chuck. Såhär blev slutresultatet.


När alla kåpor var lagade och polerade monterades nya lager och packboxar. Dreven var fina men vevpartiet behövde bytas ut. För att mäta in lagerspel användes en mätklocka, precis enligt Puchs egna anvisningar.

Blocken blev som nya efter tvätt, polering och reparation av gängor.


Här är drev och vevparti monterade.


När allt var på plats skruvades blocken ihop, växlarna fungerade perfekt, det är faktiskt lättare att meka
med den äldre Pungmotorn än den nyare V3.